Att bli frihetsberövad i brottmål, det vill säga gripen, anhållen eller häktad, är sannolikt den mest ingripande maktutövning från samhällets sida som en enskild kan bli utsatt för. Den enskildes kontakter med omvärlden begränsas, och den ende utomstående som den frihetsberövade tillåts ha kontakt med är oftast dennes advokat.

Den enskildes värld vänds uppochner genom frihetsberövandet. Enklare vardagliga sakerna i livet som man kanske tagit för givet kan bli omöjliga att utföra och kontrollera för den frihetsberövade. Detta medför av förklarliga skäl ofta starka känslor av maktlöshet, uppgivenhet och stress.

Det är bland annat av denna anledning mycket viktigt att ha en erfaren brottmålsadvokat som offentlig försvarare, som vet vad klienten kan ha för behov och som vet hur man ska gå till väga för att bilda ett så bra försvararteam som möjligt med klienten.

Tidsfrister för frihetsberövande

Sverige har under lång tid kritiserats av FN:s tortyrkommitté och Europarådet för våra regler gällande häktning. Bland annat har fastställts att isolering av intagna med restriktioner (begränsade kontakter med omvärlden) är att likställa med tortyr; detta särskilt när isoleringen kombineras med långa häktningstider. Användningen av restriktioner är rekordhög i Sverige om man jämför med andra länder. Kritiken har även avsett att beslut om häktning fattas för lättvindigt och att häktningstiderna ofta är för långa. Sveriges häktning av unga och isolering av unga i polisarrest och häkte har fått särskild hård kritik.

Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft gällande bortre tidsgränser för häktning och hårdare krav när det gäller frihetsberövande av barn, dvs. personer under 18 år, och upprätthållande av rättigheter för barn som frihetsberövas. De nya reglerna är ett steg i rätt riktning beträffande upprätthållande av rättssäkerhet och mänskliga rättigheter vid samhällets makt- och tvångsutövning mot enskilda.   

Idag ser tidsfrister för frihetsberövade ut enligt följande.

Gripande

När någon har gripits ska denne så snart som möjligt förhöras.

Om den gripne inte är anhållen eller häktad ska förhör slutföras inom sex timmar, eller tolv timmar i undantagsfall. Om den gripne är under femton år ska förhör slutföras inom tre timmar.

Anhållande och häktningsframställan (begäran om häktning)

Åklagaren ska omedelbart därefter besluta om den gripne ska anhållas.

Om anhållandet inte hävs ska häktningsframställan därefter göras av åklagaren till tingsrätten utan dröjsmål och senast kl. tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet (kallas för 72-timmarsregeln).

Häktningsförhandling ska hållas i tingsrätten utan dröjsmål och senast fyra dygn efter att den misstänkte greps eller anhållningsbeslutet verkställdes (kallas för 96-timmarsregeln).

Häktning och åtal

Åtal ska normalt väckas inom två veckor från häktningsbeslutet eller den kortare tid som tingsrätten kan ha beslutat om. Om åtal inte väcks inom denna tid så ska omhäktningsförhandling hållas med högst två veckors mellanrum (om det inte är uppenbart att sådan förhandling skulle sakna betydelse). Tidsgränsen för häktning av vuxen, person över 18 år, är enligt huvudregeln högst nio månader (24 kap. 4 a § rättegångsbalken) och för barn, person under 18 år, är tidsgränsen enligt huvudregeln högst tre månader (23 a § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).

Om det är fråga om en så kallad utredningshäktning – det vill säga att det är av synnerlig vikt att en person tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet och personen är skäligen misstänkt för brott (lägre misstankegrad än sedvanliga sannolika skäl) och kriterierna för häktning i övrigt är uppfyllda – ska ny häktningsförhandling alltid hållas inom en vecka från häktningsbeslutet. Om det vid den nya häktningsförhandlingen inte framkommit att det föreligger sannolika skäl för brottsmisstanken ska häktningen hävas.

Huvudförhandling, det vill säga rättegång, ska påbörjas snarast och senast två veckor från dag för väckande av åtal.

Huvudförhandling (rättegång) i hovrätten i mål med häktad person ska påbörjas senast åtta veckor efter dag för tingsrättens dom.