I juridisk mening är rättegång hela processen från det att en person misstänks för brott till dess att dom i målet meddelas eller ärendet skrivs av (avslutas) av annan anledning. I dagligt tal används begreppet rättegång för det som i domstol kallas för huvudförhandling. På denna sida beskrivs i korthet hur hela brottmålsprocessen går till. 

Förundersökning

Ett brottmål inleds med en misstanke om att brott har begåtts. Polisen utreder då vad som hänt genom till exempel förhör med den misstänkte, brottsoffer (målsägande) och vittnen, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas för förundersökning och leds i de allra flesta fall av åklagare men kan i enklare fall ledas av polis. Sekretess gäller för de uppgifter som ingår i förundersökningen, så uppgifterna utgör normalt sett inte offentliga uppgifter. Trots att sekretess gäller för uppgifterna i förundersökningen har den misstänkte och dennes försvarare rätt att löpande ta del av det som kommit fram i förundersökningen, så länge det inte är till men (nackdel) för utredningen. Men förundersökningsledaren måste kunna motivera varför utlämnande av en viss uppgift skulle vara till nackdel till för utredningen. Den som har anhållits eller häktats har emellertid alltid rätt att få ta del av de omständigheter som beslutet om frihetsberövandet grundar sig på.

När förundersökningen är klar sammanställs de uppgifter som anses relevanta för utredningen i ett så kallat förundersökningsprotokoll som den misstänkte och dennes försvarare får ta del av. Efter genomgång av förundersökningsprotokollet kan försvararen och den misstänkte begära att ytterligare utredningsåtgärder ska genomföras, till exempel ytterligare polisförhör med viss person eller ytterligare teknisk utredning (försvararen och den misstänkte kan även begära sådan komplettering under utredningens gång). Försvararen och den misstänkte kan även anföra vad de i övrigt anser är nödvändigt inför åklagarens beslut om åtal ska väckas eller inte. De uppgifter i förundersökningen som inte anses relevanta för utredningen samlas av polisen i något som slarvigt kallas för ”slasken”. Försvararen och den misstänkte har även rätt att ta del av de uppgifter som finns i slasken, vilket särskilt i större brottmål med omfattande utredningsmaterial kan vara mycket viktigt att göra. Detta eftersom det kan finnas uppgifter i slasken som talar till den misstänktes fördel.

Rätt till offentlig eller privat försvarare

Den som är misstänkt för brott har redan på detta stadium, förundersökning, alltid rätt att biträdas av en försvarare. Ofta har den som är misstänkt för brott även rätt till en så kallad offentlig försvarare, som i första hand betalas av staten. I regel är det endast advokater som kan utses till offentlig försvarare. Du har rätt att begära vilken advokat du vill som din offentlige försvarare.

Om den misstänkte är anhållen eller häktad har denne alltid rätt att prata med och träffa sin försvarsadvokat. Advokaten har tystnadsplikt och ska enbart tillvarata den misstänktes intressen och är helt oberoende i förhållande till stat, polis, åklagare och domstol.

Rätt till målsägandebiträde

Även brottsoffer, som kallas målsägande, har under vissa förutsättningar rätt till ett juridiskt ombud som kallas målsägandebiträde och betalas av staten. Målsägandebiträdets uppgifter är att tillvarata dina intressen, lämna stöd och hjälp åt dig under hela rättsprocessen samt att utreda och föra din talan om eventuella skadeståndsanspråk. Det är domstolen som beslutar om du har rätt till ett målsägandebiträde. Detta kan domstolen göra först när förundersökning har inletts. Det är i princip bara advokater eller biträdande jurister som kan förordnas till målsägandebiträden. Om du har utsatts för våldsbrott, rån, sexualbrott, hatbrott eller annan grov brottslighet har du i princip alltid rätt att få hjälp av ett målsägandebiträde. Du kan även ha rätt till målsägandebiträde om du utsatts för annat brott på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till dina personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att du har ett särskilt starkt behov av ett målsägandebiträde. Rätten till målsägandebiträde följer av 1 § lag (1988:609) om målsägandebiträde. Målsägandebiträden utses av domstol, men du kan även begära att viss advokat eller biträdande jurist ska företräda dig.

Rättegång/huvudförhandling

När förundersökningen är klar beslutar åklagaren ifall åtal ska väckas eller inte. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått den påstått brottsliga gärningen måste åklagaren väcka åtal, dvs. åklagaren har åtalsplikt. Motsatsvis gäller att om det enligt åklagarens bedömning inte finns tillräckliga bevis som styrker att den misstänkte begått någon brottslig gärning så ska åklagaren inte väcka åtal.

Att väcka åtal innebär att åklagaren skickar in en ansökan om stämning till tingsrätten med begäran om att den misstänkte ska dömas till ansvar för den påstådda brottsligheten. När åtal har väckts kallas den misstänkte för tilltalad. Tingsrätten kommer därefter att boka in huvudförhandling i målet, dvs. det som i dagligt tal kallas rättegång. Till rättegången kallas den tilltalade och dennes försvarare, eventuell målsägande och målsägandebiträde, eventuella vittnen och sakkunniga.