HD förtydligar reglerna om brottspengar, bokföringsbrott och penningtvätt

Högsta domstolen förtydligar reglerna kring brottspengar och bokföring

När blir brottspengar ett bokföringsbrott eller penningtvätt?
Vad händer juridiskt när pengar från brott förs in i ett företags bokföring? Är det automatiskt fråga om penningtvätt när någon förvarar pengar som härrör från brottslig verksamhet?

Två avgöranden från Högsta domstolen under 2026 ger viktiga förtydliganden kring gränsdragningen mellan bokföringsbrott, penningtvätt och hantering av brottsligt åtkomna pengar.

Avgörandena är av betydelse för såväl företagare som personer som misstänks för ekonomisk brottslighet och visar varför varje brottsrubricering måste bedömas utifrån sina egna rättsliga förutsättningar.

Brottsliga pengar kan inte redovisas som vanliga företagsintäkter
Den 27 januari 2026 avgjorde Högsta domstolen mål B 4595-25. Målet rörde två personer som genom oriktiga uppgifter hade fått närmare åtta miljoner kronor i tandvårdsstöd. Pengarna hade därefter bokförts som intäkter i verksamheten.

Högsta domstolen konstaterade att pengar som erhållits genom brott inte kunde redovisas som vanliga intäkter. Bokföringen innehöll därför oriktiga uppgifter.

Avgörandet tydliggör vikten av att företags bokföring korrekt återger verksamhetens ekonomiska förhållanden. Att pengar faktiskt har betalats in på ett företagskonto innebär inte automatiskt att de kan redovisas som legitima intäkter.

Förvaring av brottspengar är inte automatiskt penningtvätt
Den 12 mars 2026 avgjorde Högsta domstolen målet Kontanterna i förrådet.

Polisen hade hittat drygt 600 000 kronor som härrörde från brottslig verksamhet i en mans bostad. Mannen åtalades för grovt penningtvättsbrott.

Högsta domstolen friade mannen från åtalet. Det var inte tillräckligt visat att själva förvaringen av pengarna hade skett i penningtvättssyfte. Pengarna kunde däremot förverkas.

Avgörandet visar att det inte är tillräckligt att konstatera att pengar kommer från brottslig verksamhet. Även de särskilda förutsättningarna för penningtvättsbrott måste vara uppfyllda och bevisade.

Beviskravet vid misstanke om brottsliga pengar
Även Högsta domstolens avgörande Banköverföringarna, NJA 2024 s. 255, är centralt för bedömningen.

Där behandlade domstolen vilket beviskrav som gäller när det påstås att pengar härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Avgörandet är viktigt eftersom frågan om pengarnas ursprung ofta är central vid utredningar om penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.

Vad innebär avgörandena för den som misstänks för ekonomisk brottslighet?
De aktuella avgörandena visar att bokföringsbrott, penningtvätt och hantering av brottsligt åtkomna pengar är närliggande men juridiskt skilda frågor.

Det krävs en självständig prövning av respektive brotts rekvisit. Att pengar har ett brottsligt ursprung innebär inte automatiskt att varje efterföljande hantering utgör penningtvätt.

För den som är misstänkt för ekonomisk brottslighet är det därför viktigt att omständigheterna i det enskilda fallet analyseras noggrant. Bevisningen, pengarnas ursprung, bokföringen och syftet med olika transaktioner kan få avgörande betydelse för den juridiska bedömningen.

Behöver du juridisk rådgivning?
Advokatbyrån Wilensky arbetar med juridiska frågor och erbjuder juridisk rådgivning genom sina kontor i Malmö, Helsingborg och Landskrona.

Om du är misstänkt för brott, berörs av en utredning om ekonomisk brottslighet eller behöver juridisk vägledning i en komplicerad rättslig situation är det viktigt att få en korrekt bedömning av omständigheterna.

Kontakta Advokatbyrån Wilensky för mer information om juridisk rådgivning och hjälp i rättsliga frågor.